har inte så mycket värst nytt och skriva om. har pluggat till omtentan sen fikat med alexandra... sen sovit lite trots att jag sov till 12 idag... nu ska jag äta lite....imorgon på eftermiddagen blir det littraturseminarium med mitt arbetslag sen vet jag inte nåt mer
22,05
jag sitter här och funderar framför datorn. det är lite om allt möjligt, det är en del om en person, sen om min skola.
är det såhär mina kvällar i veckan kommer se ut i fortsättningen? saknar nåt...
jag träffade på daniels sambo idag på ica. det var väl helt okey. hon frågde hur det gick i skolan. ibland blir jag trött på min familj när det gäller när de frågar om skolan. det enda de frågar är om jag har klarat mina tentor.... inget mer. Även om inte de har kunskap eller inte vet nåt om högskolan så kan de väl fråga lite mer, vilken kurs jag läser, fråga om de får läsa nån av mina hemtentamen. visa lite mer intresse för mig än bara har du klarat alla tentor.
vet inte mer vad jag ska skriva... saknar närhet och känner mig ensam om kvällarna.... saknar dig.
För ett tid har jag tänkt på mamma och hennes sista tid på Onkologen, hur tiden efter var. minnesbilderna som är starkast är näst sista dagen hon levde, när min moster och hennes man var och hälsade på henne. pappa och jag skulle komma dit senare. när pappa o jag kom till onkologen så var hon inte på sitt rum utan ute en runda. Vi gick och möte dom och blicken av mamma när hon sa där i rullstolen kommer jag ALDRIG glömma.,det var inte mamma som sattt där, bara ett skal. Sen nästa starka minnesbild jag har av mamma är när vi tar förväl av henne för första gången . Hon hade liljekonvaljer i sina händer. Det var en märklig stämning i rummet, mamma var där men samtidigt inte. (vi kunde ju inte prata med henne) den minnesbilden glömmer jag nog inte i heller. mamma, hoppas du har det bra där du är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar