en unge i minuten

har precis sett programmet en unge i minuten.Jag vet att detta inlägget kommer bli väldigt personligt men det bjuder jag på. Men jag tror att för varje år som går nu dessu mer känner jag att jag är redo för att bli mamma. Jag kan säga att jag hade gärna blivit mamma idag om min sitration hade sett annurlonda ut. Dels vill jag hitta en partner som vill dela mitt liv och barnet med. Jag vill inte vara så själviskt att jag skaffar barn nu och sen inte har någon pappa till det. Det är inte rätt mot barnet tycker jag. Sen vill jag gärna gå klart min utbildning nu när jag kommit så här långt. Hade jag haft en stabilt förhålladen idag och utbildningen var klar så hade jag lätt kunnat lämna festlivet bakom mig för att verkligen stagda mig.

Jag saknar Anton nu, när vi ligger på golvet och har det mysigt.,och hur samspelet mellan han och mig är,att anton härmar mina miner och anton skrattar och ler så ler jag. Så där kommer kursen det lilla barnet väl till pass som just handlar om barn i 0-3 år.

När jag ser programet en unge i minuten tänker jag på daniel o marie hur de kände när anton kom till världen. Den måste vara en helt enorm lycka.

Den dagen jag blir mamma så vet jag att jag kommer bli en bra mamma.

jag vill ha en babises och mysa med nu!!